Hut- och harmlöst från Larko

Archive for the ‘estland’ Category

Jag hade nog tänkt mig att skriva om det här rätt utförligt och eventuellt även erbjuda artikeln till media. Dessvärre blev det som det så ofta brukar bli: jag hade heltenkelt inte tillräckligt med tid. Så det får bara bli en kort notis med några hänvisningar till ytterligare bakgrundsuppgifter.

Häromveckan valde alltså estlandssvenskarna sitt kulturråd. Kulturrådet är ett organ inom ramen för lagen om kulturell självförvaltning för minoritetsnationaliteter i Estland. Estlandssvenskar har utnyttjat sin rätt till kulturell självförvaltning sedan 2007.

Det har emellertid funnits svenskar i Estland betydligt längre än så. De första kustsvenskarna anlände hit för ca. 1000 år sedan. Estland tillhörde Sverige mellan det Livländska Kriget och det Stora Nordiska Kriget.

Svenska bygder vid Estlands nordvästra kust och öar fanns kvar fram till den ryska ockupationen 1940, då största delen av estlandssvenskar flydde till Sverige. Sedan återställandet av Estlands självständighet har den svenska kulturen i gamla svenskbygder blivit allt livligare igen.

Om estlandssvenskar finns att läsa här (tack för tipset, @sonjagummerus). Dessutom finns det mycket inressant att läsa på det Estlandssvenska Kulturrådets och Nuckö kommuns webbplatser.

Stockholms bostadsborgarråd Kristina Alvendal har gett de kommunala bostadsbolagen i uppdrag att utreda en individuell mätning av vattenbruk. Varje lägenhet skulle alltså förses med vattenmätare, varvid alla skulle betala för vad man verkligen använder. Det låter ju bra och rättvist, men behöver inte nödvändigtvis funka så bra i praktiken.

Samma fråga aktualiserades för ca. 10-15 år sedan i Tallinn och andra estniska städer. I den forna sovjettiden tillhörde bostadshusen staten och man betalade inte för vare sig värme eller vatten. Då marknadsekonomin inte känner till gratislunchar, blev man plötsligt tvungen att börja betala för saker som man tidigare inte behövde bekymra sig om.

Nu fanns det ju i början av 90-talet ett antal boende som struntade i att betala räkningarna som ramlade in i brevlådan. Som en följd av detta stängde de nybildade kommunala vattenbolagen av vattnet från hela huset trots att de flesta hade betalat för sig. Då beslöt man inom de likaså nybildade bostadsföreningarna att gå över till individuell mätning och avräkning av vatten.

Alltså skulle man skaffa sig en vattenmätare för att slippa betala den garanterat större slumpsumma som bostadsföreningen skulle debitera i fall man inte hade en mätare. Det dög inte med vilken mätare som hellst utan det skulle vara en mätare av godkänt modell, likaså skulle den kontrolleras och blomberas osv. Jag kommer inte i håg hur mycket en sådan kostade men billig var den inte. För att inte tala om att mätarna skall också kontrolleras, justeras och vid behov bytas ut i mellanrum av några år.

Det lustiga med det hela är att hur mycket man än mätade konsumtionen, så blev den sammanlagda mängden vatten efter samtliga mätare i huset aldrid lika med den siffra som t.ex Tallinns kommunala vattenbolag Tallinna Vesi hade mätat vid fastighetsanslutningen till huvudvattenledningen. Detta har givetvis helt naturliga och vetenskapliga skäl som jag inte skall gå närmare in på. Men inte desto mindre blev det bråk och missförstånd både inom bostadsföreningarna och mellan föreningarna å ena sidan och Tallinna Vesi å andra sidan.

Visserligen blev folk medvetna om sin konsumtion. Men det ledde även till absurditeter. Man skulle t.ex snåla med att spola WC:n och gjorde det kanske bara en gång om dagen.

Summan av kardemumman har blivit att man eventuellt har sparat en slant men inte ens nära till så mycket som man kanske trodde sig spara i början. Däremot har det blivit mycket bråk och väsen som man säkert kunde ha varit utan. Så jag skulle nog säga att det hela kostar mer än smakar. Vilket är absolut inte ett ställningstagande. Stockholmarna gör givetvis som de vill.

Indrek i Tallinn är förbannad på den hänsynslösa parkering som blivit allt vanligare i Estlands huvudstad. För att vara ärlig kan man inte beskriva parkeringskulturen i Tallinn som civiliserad. Det beror inte på att det skulle vara knappt om parkeringsytor. En del bilister tycks bara anse att parkeringsreglerna är till för någon annan och man skräms inte av chansen av att bli bötad.

Den vanligaste, fräckaste och mest irriterande formen av felparkering i Tallinn är att placera sitt fordon i en ruta avsedd för de handikappade vid ingången till ett köpcentrum. De flesta syndarna är naturligtvis unga och friska människor som utöver att vara själviska och arroganta faktiskt gör det svårare för de rörelsehindrade och synskadade att handla. I handikapprutor ser man vanligast dyra bilar av den senare årsgången som skriker ut: "Jag är ung och vacker och jag har pengar".

Bild: Indrek 'B.C.' Tallinn, Estland. Rättigheterna: Creative Commons

Indrek, som blivit trött och less på ofoget, började fotografera busparkerarna. Som aktiv fotograf fick han både artistisk tillfredställelse och dessutom en känsla av att göra något handfast mot vad han upplever som oerhört fel. Indrek publicerade för några dagar sedan de första bilderna om parkeringshuliganer i en nystartad fotoblogg Wrong parking. Bilderna kan ses i wrongparking.blogspot.com.

Enär det minimala p-bötet knappast kan tänkas uppmuntra till en bättre parkeringskultur, kan det tänkas, att chansen att hamna i Indreks blogg i ett land med en mycket hög andel webbanvändare kunde fungera som en tankeställare och bidra till att man visade lite mera hänsyn. Hittills har man ju skyltat med sin ungdom, skönhet och rikedom. Indrek exponerar huliganerna dessutom som skitstövlar.

Indrek vill gärna dela med sig av sitt skyltfönster för stupiditet. Samhällsansvar behöver nödvändigtvis inte begränsa sig till en stad och ett land. Har Du bilder om parkeringshuliganer i Din stad, går det bra att kontakta Indrek om Du vill dela. Han kan nås per e-post till voyag[at]hot.ee

Den estniska dagstidningen Postimees skriver, att den finska regeringens plan att kriminalisera köp av sextjänster befaras utöka sexturism från Finland till bordeller främst i Tallinn. ”Vi har anledning att anta, att den finska lagändringen kan i viss mån komma att utöka både utbud och efterfrågan i Estland”, säger Ardo Ranne, chefen för enheten mot prostitution vid Nord-Estlands polisprefektur. Den finska regeringen avser att lägga fram ett lagförslag till Riksdagen på torsdag, som skulle göra det straffbart att betala för sextjänster. Försäljning skulle fortvarande vara laglig.

Flertalet av de estniska prostituerades kunder är utländska turister, främst från Finland och Sverige, i mindre antal även från Danmark och Tyskland. Motsvarande förbud i Sverige har utökat svenskarnas sexturism till Estland. Estlands centrum för kvinnoforskning och införmation (ENUT) förutspår en stor tillväxt av sexturism till Estland.

Då diskussionerna om ett köpförbud blev först aktuella i Finland för knappt tre år sedan, skrev jag en grundlig kommentar (på finska) som bl.a gick ut på, att politikerna skulle göra bäst om man avstod från att lagstifta om saker som i praktiken knappast kan reguleras med lagar. Jag framhävdade också, att det inte är vackert att slänga sina sopor på grannens gård. Jag har ingen anledning att ändra mina synpunkter i dag.

För att ingen skulle missförstå mig, skall jag säga att jag aldrig någonsin har köpt, sålt eller förmedlat sexuella tjänster i Finland. Så jag har absolut inte någon egen kossa i diket, som det heter.

original

—–

Sedan mitt förra inlägg har det hänt en del och kanske ändå inte så mycket. Konferensen på måndagen var väldigt givande. Det presenterades synpunkter på upphovsrätten i ett koncentrerat format. Många av detaljerna var såna som man aldrig kommit att tänka på.

Då jag satte på min mobil efteråt, fanns det ett textmeddelande där från Linda Line. Min bärplan på följande dag var inställd och jag ombeddes ringa upp, vilket jag också gjorde. Det visade sig att man hade inställt samtliga avseglingar för tisdagen, men jag skulle kunna åka över med Tallinks katamarin på Linda Lines bekostnad.

Det här var dåliga nyheter. Tallink seglar ju till Västra hamnen i Helsingfors, där det är mycket besvärligt att ta mig hem till precis den motsatta sidan av staden. Dessutom skulle jag vara framme lite senare än planerat.

Jag var lite väl nervös under tisdagen, då jag var bekymrad om att ta mig hem. Det är kanske därför som jag kom att överdriva med förfriskningar. Detta ledde till att jag nog var berusad väl framme i Helsingfors, men inte mer än att jag ansåg mig tryggt kunna åka hem.

Det ansåg emellertid inte polisen. Man insisterade med att jag skulle övernatta hos dem. Detta i sin tur ledde till att jag nyktrade till, men inte mer än att jag var mycket bakfull när väl utsläppt. Hade jag fått åka hem, hade jag kunnat medicera mig lagom för att må bättre på onsdagsmorgonen.

Nu behövde jag emellertid drastiska åtgärder för att återställa mig. Vilket i sin tur ledde till att det som annars skulle slutat under onsdagen fortsatte några dagar till. Det är sånt som händer ibland, men lyckligtvis inte ofta.

Jag mådde väldigt dåligt i söndags och i går. Jag har inte öppnat datorn sen i söndags, vilket ledde till att jag f.n. har 56 meijls i min inbox. Just nu håller jag på med att bearbeta dem.

Men jag håller på med att återvända till vardagen. Jag hoppas kunna skriva något vettigare senare i kväll. D.v.s. efter att ha besvarat min e-post.

original

—–

Väl framme

Posted on: 31 10 2005

De stormiga vindarna och höga vågar lugnade ner sig lagom i morse för att jag kunde ta mig över till Tallinn med bärplansbåten. Resan gick relativt bekvämt och framförallt snabbt. Det fanns nästan inga passagerare alls, vilket är inte att undra på en måndagsmorgon, då seglingsperioden när som hellst kan ta slut på grund av den stundande vintern.

Vädret i Tallinn är utomirdentligt vacker i dag. Det är lite kyligt, men temperaturen väntas stiga något till middagen. Jag har några timmar på mig innan konferensen skall gå av stapeln. Jag funderar som bäst var jag skulle äta lunch och vad det i så fall kunde vara.

På kvällen kommer jag att möta en gammal vän. Det lär bli intressanta diskussioner i flera ämnen som intresserar oss båda. Några snaps kommer vi med största sannolikhet att inta.

I morgon blir det inköp. Den här staden har allt och allting är betydligt billigare än i Helsingfors. Själv föredrar ja nog Estlands provinciella städer både när det gäller inköp, kultur och tidsfördriv (d.v.s krogar). Men efterson jag har ett och annat att förrätta i Helsingfors mot slutet av veckan, kommer jag den här gången inte att avvika från Tallinn. Hem till Helsingfors i morgon alltså, tyvärr.

original

—–

https://i0.wp.com/www.larko.org/tiiburlaev400.jpg

Jag skall åka till Tallinn i morgon för att deltaga i en konferens om upphovsrätt organiserad av Estlands Journalistförbund. Visserligen har jag redan hört ett av föredragen (just det mest intressanta) men det tål att höras igen. Dessutom råkar den här konferensen ge mig tillfälle att möta upp med ett par vänner senare på kvällen. Jag avser att återvända hem på tisdag kväll. Under tisdagen skall jag bl.a passa på att göra lite uppköp, eftersom praktisk taget allt är betydligt billigare i Tallinn än här.

Under den isfria delen av året föredrar jag att resa med Linda Lines bärplansbåt. Den är både snabbast och billigast och seglar dessutom till centralt belägna hamnterminaler både i Helsingfors och Tallinn. Det tar bara ca. 1 ½ timma att åka över, enär bilfärjorna tar hela 3 ½ timmar på sig och seglar till den västra terminalen i Helsingfors, vilken råkar vara precis på motsatt sida av staden från mitt håll. Det är besvärligt att ta sig hem den vägen vid återresan.

Bärplansbåtarna är emellertid väderkänsliga, i synnerhet så här års. Det finns begränsningar både när det gäller vinghastigheten och våghöjden. I dag var minst två av tre avsedda avseglingar från Helsingfors inställda p.g.a. vädret. Jag hoppas verkligen att det skall bli gott väder till havs i morgon bitti. I vilket fall som hellst, måste jag bege mig till stan tillräckligt tidigt för att kunna upprätta alternativa färdplan i fall det skulle visa sig att avseglingen blir inställd.

Visserligen hänger den här resan delvis ihop med arbete, men jag tar det också som en chans att bryta loss från den trista vardagen här hemma. Skulle det gå galet med att ge sig av, vore det naturligtvis en stor besvikelse. Men det ända jag kan göra nu är att hoppas på det bästa. Fy, fy fy!

original

—–


Skyltar

Arkiv

RSS Mina senaste inlägg

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

Jag twittrar

RSS Blogroll skandinavisk

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.

RSS Blogroll English

  • Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.