Rick Falkvinge har en intressant poäng: när en vithyad medelsvensson tar kål på folk, kallas vederbörande för ensam galning medan en mökhyad gärningsman betecknas som terrorist. Malmöskotten kan emellertid med befog kallas för terrorhandlnigar eftersom hela stan var ju uppenbarligen skräckslagen, då “den ensamme galningen” härjade fritt.

Tjah, vad kan det tänkas vara, som skiljer åt en ensam galning och en terrorist? Utöver hudfärgen, religion och etnisk bakgrund förstås. Polisen tycks resonera, att att en terrorist är den som begår våld i en led av organiserad verksamhet.

Det resonemanget håller emellertid inte. Det finns inte än så länge något som helst för bevis, att stockholmsbombaren skulle ha varit med i organiserad verksamhet. Lika lite kan det uteslutas, att någon eller några av de “ensamma galningar”, som Rick nämner, skulle ha haft hjäp i organiserad form. Oavsett detta avsåg samtliga att döda så många människor som möjligt och sprida rädsla i samhället.

Nu är det ju i och för sig inte viktigt vad man kallar dessa gärningsmän för. Det viktiga är att inte låta hysteri ta över. Dylika händelser kommer med all säkerhet att upprepas och det är inte så värst mycket man kan göra åt det.

Det sista man skall göra är att vidareutveckla övervakningssamhället med FRA, IPRED och allt annat vad det än heter och innebär. För det första kan inte en massiv övervakning av hederligt och hyfsat folk förhindra några våldshandlingar. För det andra innebär en ökad övervakning, att våldsmännen får precis som de vill: ett samhälle utan frihet och demokrati.