Wikipedia definerar begreppet ”häleri” på följande sätt:
Häleri, gör i svensk rätt den sig skyldig till som 1. på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott, 2. bereder sig otillbörlig vinning av annans brottsliga förvärv, eller 3. genom krav, överlåtelse eller på annat liknande sätt hävdar genom brott tillkommen fordran. Häleri kan ge upp till 6 års fängelse.
Som bekant betalade tyska myndigheter mycket stora summor för stulna kunduppgifter från en bank i Lichtenstein. Tyskarna är inte snåla av sig utan vill gärna dela de stulna uppgifterna med bl.a svenska skattemyndighter och polis.
Det var väl snällt, men frågan är om de svenska myndighterna kan tacka ja. I så fall skulle man nämligen göra sig skyldiga till häleri. För att inte prata om vad man kan tänkas ha för nytta av uppgifterna. Det anses nämligen strida mot mänskliga rättigheter att åtala folk med hänvisning till bevis som skaffats fram på ett olagligt sätt.
Etiketter lichtenstein.
26 02 2008 kl 10:20 |
Exakt vad min första tanke var med…. Häleri!
Men, det ser man väl genom fingrarna… våran legalt organiserade brottslighet (läs staten).
26 02 2008 kl 11:31 |
Svensk skattelagstiftning står ju över normala åtal. En person kan gotdyckligt betraktas som skyldig och ersättningsskyldig tills han eller hon själv bevisat motsatsen. Några bevis mot personen i fråga behöver aldrig presenteras.
Praktiskt, eller hur?
26 02 2008 kl 14:41 |
Jag ar inte jurist, men jag tror att det har skulle bli en brottsrattegang map beloppen som aberopas av skatteverket, sa da skulle de nog vara tvingade att kora en normal rattegang – antagendet ar de de jagar har gott om pengar, och i sadana fall sa har de rad att trycka pa att fa en rattsriktig rattegang.
Hur kan en aklagare verifiera sanningshalten i informationen? Jag tror inte att LGT kommer vara sarskilt tillmotesgaende med att verifiera innehallet pa skivan; Samtidigt ar nog inte de olika skattemyndigheterna sarskilt intresserade av att lata LGT veta vilka konton som har blivit komprometterade. Snubben som salde informationen vill nog inte korsforhoras och lar inte vara sarskilt antraffbar.
Vad som ocksa ar mycket intressant har ar hur storre stater i princip agerar i kartell – mot en erkant, om an pytteliten, suveran stat – de tillater inte nagon annan stat att konkurrera med de medel de har till hands, vilket ar ganska intressant med tanke pa att de ar mycket noga med att andra organisationer (transnationella bolag) maste hallas i schack i det avseendet.
Det skulle vara intressant om stater var tvungna att konkurrera om skattebetalare (hos oss betalar du sa har mycket, det har ar vad du far). EU skulle kunna vara en sadan plats, men tyvarr sa ar kartellen annu battre integerad inom EU, vilket ar ganska synd.
Varfor danger de inte Cypern, Osterrike och Luxemburg medans de haller pa? Jag skulle tro att det finns mer att hamta dar, men a andra sidan sa kanske man inte vill gora lander som kan braka pa riktigt sura.
8 03 2008 kl 7:21 |
[...] staten ägnar sig åt häleri är illa nog. Man bryter mot den egna lagen. Än värre är att man inte accepterar andra [...]